Varför Schack

 

SCHACK FÖRBÄTTRAR STUDIERESULTATEN!

Schackspelet har i hela världen länge ansetts uppbyggligt för intellektet, men inte förrän nyligen har man i USA börjat inse dess förmåga att skärpa kognitiva funktioner, rationellt tänkande och slutledningsförmåga även hos de barn som förefaller minst studiebegåvade. Schack stimulerar inneboende förmågor som inte kunnat nås med traditionella pedagogiska metoder. Det befrämjar logiskt tänkande, ingjuter självförtroende och egenvärde och förbättrar förmågan att kommunicera och att tänka i mönster. Det lär barnen värdet av hårt arbete, koncentration, objektivitet och hängivenhet. Som den förre världsmästaren Emanuel Lasker en gång sade: ”Lögner och hyckleri blir inte långlivade på schackbrädet.”

Ett experiment i Marina i Kalifornien antydde att elevers studieresultat förbättrades dramatiskt efter bara 20 dagars undervisning i schack. George L. Stephenson, ordförande för matematikinstitutionen vid Marina Junior High School, angav att 55% av eleverna uppvisade en betydande förbättring av studieresultaten bara efter denna kortvariga introduktion i schackspelet.

På samma sätt visade en femårig undersökning i 7:e och 8:e klass, genomförd av Robert Ferguson i skoldistriktet Bradford i Pennsylvania, att elever som fick regelbundna schacklektioner förbättrade sina provresultat med 17,3 %, jämfört med 4,56 % för elever som deltog i andra tillvalsaktiviteter som framtidsproblemlösning, Drakar & Demoner, databaserad problemlösning, självständiga studier eller kreativt skrivande. En utvärdering med Watson–Glaser Thinking Appraisal gav överväldigande bevis för att schack ökade förmågan till kritiskt tänkande i högre grad än de andra aktiviteterna.

Pedagoger vid Roberto Clemente School (C.I.S. 166) i New York meddelar att schack inte bara har förbättrat elevernas studieresultat, utan också deras sociala förmåga. År 1988 inledde Joyce Brown, assisterande rektor och tillsynsman vid skolans avdelning för specialundervisning, och lärarinnan Florence Mirin en studie av schackspelets effekter på eleverna i specialundervisningsprogrammet. Från början var 15 barn registrerade i programmet; två år senare var de 398. ”Effekterna har varit anmärkningsvärda”, säger Brown. ”Inte bara har dessa elevers skicklighet i läsning och matte
skjutit i höjden, utan också deras sociala förmåga har förbättrats avsevärt. Våra undersökningar har visat att antalet bråk och disciplinära åtgärder har minskat med minst 60% sedan eleverna började intressera sig för schack.”

Connie Wingate, rektor för P.S. 123 i New York, har följande att säga om schackundervisningen i en skola i New York: ”Det är underbart! Det är fantastiskt! Det är häpnadsväckande! Det är det bästa som någonsin hänt den här skolan. Jag är helt uppriktig. Det har varit ett stort plus såväl för de elever som varit direkt inblandade som för resten av skolan …
Om jag skulle få säga något till skolans finansiärer, så vore det detta: Om de någonsin skulle gå nedför 140:e gatan och 8:e avenyn, och få tillfälle att se var våra barn kommer ifrån, skulle de förstå att dessa barn förtjänar varje chans de kan få. Genom schackspelet försöker de anstränga sig och göra något för att utvecklas. Och det avspeglar sig i skolan och hela samhället. Schacket har gjort en stor skillnad … det har helt enkelt gjort mera för barnen än jag kan beskriva i ord. Eleven med de högsta studiepoängen i skolan är medlem i schacklaget. Han blev en toppstudent efter att han gick med i schacklaget. Alla fyra lagmedlemmar tillhör den översta fjärdedelen av studenterna; det gjorde de
inte förut. Studiemässigt gör de bättre ifrån sig på lektionerna, och det beror till stor del på schacket. Bara deras syn på sig själva, deras självkänsla, gör dem till vinnare.”

Jo Bruno, rektor för P.S 189 i Brooklyn, New York, säger: ”I schackturneringar får barnen tillfälle att se mer variation och få olika intryck. Det finns barn som har mera pengar än de, men schacket är en gemensam nämnare. Vid schackbrädet är de alla lika. Jag tror att det hänger ihop med undervisningen och barns intellektuella utveckling. Jag ser att de kan koncentrera sig på något i mer än och en halv timme, och jag häpnar; vissa av dem kunde inte koncentrera sig i mer än 20 minuter.”

Jerome Fishman, studievägledare vid C.J.H.S. 231 i Queens, New York, säger: ”Jag gillar den sociala aspekten. Man ägnar sig åt en vänskaplig tävlan där ingen blir skadad. I stället för tacklingar på fotbollsplanen är det två hjärnor som möts. Det är strategiskt, och man använder logik för att planlägga sitt anfall. Bortsett från att schack är bra för ungdomarnas kognitiva utveckling, utvecklar det också deras sociala förmåga. Varje gång en elev med anpassningssvårigheter förflyttas hit från någon annan skola, föreslår vår rektor (Dr Wilton Anderson) schack som ett sätt att hjälpa honom att finna sin plats. Det lär också barnen att bli bättre vänner. De analyserar partiet och talar om det efteråt. Det var till och med ett par ungar, som aldrig haft mycket gemensamt, som började gå hem till varandra och
spela schack och byta schacktidskrifter. Barnen köar bokstavligen utanför skolan klockan 6.45 för att hinna med lite schack innan lektionerna börjar.”

(Huvudsaklig
källa: New York City Schools Chess
Program
av Christine Palm, ©

Översättningen gjord av Adam Björk  ABC Schackskola

 

 Inlägg av kl 12:06